Ett oväntat slut
Hejsan!
Den här skidveckan blev inte som planerat. Vi kom till stugan på söndag kväll. Den var mysig och väldigt gammal. På måndagen åkte vi skidor som planerat. Det var jättefint väder, en riktigt bra skiddag. På tisdagen var det ännu bättre skidåkning. Vi var i backen redan vid nio då liftarna öppnade och fick på så sätt till lite manchesteråkning. Innan vi skulle äta lunch trillade jag, skrapade upp ansiktet och gjorde illa knäet lite grann, men det funkade i af att åka skidor den dagen. På kvällen när vi hade ätit middag ringde Karl-Eriks dotter som var hemma och hjälpte farmor och Karl-Erik när han var så sjuk och sa att han hade dött. Vi blev väldigt ledsna och vi visste inte vad vi skulle göra, om vi skulle stanna i Tänndalen eller åka hem. Morgonen därpå bestämde vi oss för att åka hem trots att det var tänkt att vi skulle åka på söndagen. Vi var hemma hos de vid åtta. Då var farmor, Karl-Eriks båda döttrar och pappas bror redan där. Pappa stannade där och sov över. Idag ska begravningsbyrån komma hem till dem, hela vår familj ska också vara med.
Vi saknar alla Karl-Erik eftersom han och Farmor alltid fanns där och hjälpte mig och Jacob när vi var små och alltid har varit som en farfar trots att han egentligen inte är det. Trots det sorgliga känner vi alla ändå att det här var det bästa som kunde hända. Karl-Erik blev dålig för två månader sen och därefter har han blivit sämre och sämre. Cancern satt i bukspottskörteln, vilket är svårt att göra något åt. Samtidigt som det är tråkigt och jobbigt tror jag ändå att det var bra istället för att han skulle behöva ha ont i några månader till. Farmor var där och samma dag som han somnade hade han varit uppe en del, ätit lite och suttit ute på balkongen. Sedan på kvällen orkade han inte mer och somnade där efter. Saknaden är stor men vi ska försöka att göra det bästa av situationen nu och se till att han får en riktigt fin begravning. Karl-Erik blev nästan 83 år gammal och trots att han till slut fick cancer så har han varit väldigt pigg för att vara så gammal. Man vet ju aldrig heller vad som händer efter döden, kanske finns han fortfarande kvar här.
Och nu sitter jag här och vet inte riktigt vad jag ska göra av resten av det här sportlovet, vi får se vad man kan hitta på. Har blivit rätt förkyld så jag kanske bara får ta det lugnt. Skriver mer snart!
/Lollo<3
HejLouise!
Jag sitter nu på tåget. Har slumrat en stund. Det är skönt att åka tåg tycker jag. Avkopplande och lugnt.
Har just läst det fina som du skrivit om kära far. Det var verkligen mycket fint och kärleksfullt.
Det är en märklig känsla att han inte finns här på jorden mer men jag är övertygad att han har det bra där han är just nu. Jag tror/vet att han har fortsatt sin existens på annan ljus och trevlig plats där smärta och sjukdom inte finns.
Tack för dagen i går. Det var en fin dag med mycket värme.
Nu har jag cirka två och en halv timme kvar på min resa hem.Ska bli skönt att komma hem till Nisse och Mysan och mitt egna lilla bo.
Hälsa alla i din familj och en stor kram till lille Rocky. Kram från mig Charlotte.
